Frågor och svar om bredband

Senast uppdaterad den 28 oktober 2016

När får jag fiber till min bostad?

Marks kraftvärme ansvarar sedan våren 2014 för kommunens fiberarbete. De är nu i full gång med installationen av fiber. Läs mer på Mark kraftvärmes hemsida.

Kan vi som fiberförening få bidrag från kommunen för att bygga fibernät?

Ja, under vissa förutsättningar. För att främja fiberföreningar i samverkan kan kommunen utge bidrag för åtgärder som undanröjer risken för framtida isolerade områden utan bredbandstäckning. För åtgärder som bedöms vara ekonomiskt försvarbara och på ett effektivt sätt sammankopplar fiberföreningar med varandra kan bidrag utgå motsvarande 50 % av redovisad faktisk kostnad. Fiberföreningen ska för att erhålla bidrag finansiera åtgärd i motsvarande utsträckning som den insats som kommunen finansierar. 

Dokumentet Riktlinjer för ekonomisk ersättning till fiberföreningar beskriver Marks kommuns riktlinjer.

Kan vi som fiberförening få bidrag från andra än kommunen för att bygga fibernät?

Ja. Både via Länsstyrelsen och Post och Telestyrelsen kan man söka bidrag.

Hur gör jag för att starta en fiberförening?

Marks kommun har samlat en hel del matnyttig information på sidan Starta en fiberförening.

Många fiberföreningar frågar efter kartmaterial till sina föreningar, kan jag får det?

Tyvärr är det så att licensreglerna för den programvara som vi använder oss av för att hämta ut Lantmäteriets kartmaterial inte tillåter att vi lämnar det vidare. 

Vi hänvisar direkt till Lantmäteriet eller någon av deras återförsäljare.

Kan jag få utdrag ur fastighetsregistret?

Ja. Skicka in en karta över det område som du behöver fastighetsbeteckningarna för så ger vi dig fastighetsbeteckningarna.

Bredband, vad innebär det?

Det finns inga bestämda regler för var som är bredband och hur fort det ska gå. I olika källor specificeras bredbandsaccess som anslutningshastighet på minst 256 kbit/s eller minst 2 Mbit/s till slutanvändaren, alternativt en genomströmningshastighet på minst 5 Mbit/s mellan två nätverksnoder i landet. Flera olika tekniker ryms inom samma begrepp. Här är de vanligaste:

ADSL

ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line) står för Asymmetrisk DSL, vilket innebär att bandbredden till abonnenten i normalfallet är flera gånger större än bandbredden från abonnenten. Anledning till detta är dels historisk eftersom ADSL från början togs fram för att kunna ge telebolagen möjlighet att leverera Video on Demand och då var asymmetrin att föredra, dels aktuell eftersom huvuddelen av trafiken till en privat abonnent har den profilen. Det vill säga att ofta ett fåtal kommandon skickas till servar, som sedan skickar större mängder data i form av filmer, webbsidor, etc.

ADSL klarar distanser på cirka 5 kilometer utan att tappa nämnvärt i överföringshastighet. Bandbredden anpassar sig dock dynamiskt efter kvaliteten på linjen och kan därför ofta nå betydligt längre sträckor, men med lägre hastighet. När signalen når abonnenten filtreras ADSL-signalen ut till ett modem med efterföljande traditionellt nätverk samtidigt som POTS-trafiken filtreras ut till efterföljande telejack. Detta medför att en telefonlinje kan användas till både ADSL och tal samtidigt.

Fiberoptik

Fiberoptik är ett optiskt system för överföring av ljus eller data där ljus leds genom så kallade optiska fibrer, vars kärnor är gjorda av mycket rent glas eller plast från flera millimeters diameter ned till mindre än ett hårstrås diameter. Dessa glas- eller plastkärnor är omslutna av ett mantelhölje och vanligtvis också av ett skyddande skal.

Mobilt bredband

Mobilt bredband - ett helt trådlöst alternativ med teoretiska hastigheter upp till

  • 16 Mbit/s via 3G-nätet,
  • 100 Mbit/s via första generationens LTE-nät,
  • 1000 Mbit/s via framtida 4G-nät, exempelvis den utlovade uppgraderingen LTE

Titta gärna på http://sv.wikipedia.org/wiki/Mobilt_bredband för mer information om bredband.

Var hittar jag Marks kommuns bredbandsstrategi?

Marks kommuns bredbandsstrategi.

Vad är en fibernätförening?

Att få tillgång till snabb digital infrastruktur på landsbygd har blivit en viktig fråga för många. 

För att få tillgång till fibernät har folk på landsbygden organiserat sig i grupperingar (så kallade ”byalag”) och ansvarat för att ett lokalt nät byggts.
I en fiberförening deltar medlemmarna som kunder eller konsumenter genom att nyttja föreningens tjänster. Föreningens primära tjänst är att tillhandahålla medlemmarna en digital infrastruktur.

Vilka fiberföreningar finns det i Marks kommun och hur kan jag kontakta dem?

På sidan Fiberföreningar hittar du kontaktuppgifter till de flesta av kommunens fiberföreningar.

Hur kan jag se tillgången på bredband där jag bor eller jobbar?

Bredbandskartan kan du se tillgången till bredband där du bor eller arbetar. Här finns även information om tillgång till olika tekniker, hastigheter och nätägare.

Hur kan jag hitta nätägare i mitt närområde?

På Bredbandskartan kan du hitta nätägare i ditt närområde. Här finns även information om tillgång till olika tekniker, hastigheter och nätägare.

Kan kommunen gå i borgen för fiberföreningen i väntan på att bidrag betalas ut?

Ja, det kan man. Dokumentet Kommunal borgen till fiberföreningar (Dnr 2013-219 045) beskriver detta. 

Hur kan kommunen hjälpa mig i Fiberföreningsfrågor?

På sidan Bredbandsstrategi finns information om hur kommunen kan stötta fiberföreningar. Har du fler frågor kring bredband och kommunens stöd? Då är du välkommen att ta kontakt med oss via telefon eller mejl. 

Publicerad av: Marks kommun